Typiska drag för Antiken.

Salam Alekum våra vänner.
Vi välkommnar er återligen med våra öppna hjärtan.
Idag skall vi kolla grunden, på vad de typiska dragen var, för antiken.

Antiken anses ha pågått under 1700-talet f.Kr. - 500-talet e.Kr.
Under denna tid lades grunden till vår kultur som vi har i dagens samhälle, (självklart har den utformat sig lite mer), först av grekerna sedan av romarna.

Det var typiskt under denna tidsperiod, att ha sagoberättare samt sångare som kallades "rapsoder". Dem lärde sig berättelser utantill, och eftersom de var på "vers",
så underlättade det deras minne.
Det var även typiskt för dessa människor att uppträda på marknader, fester, och även vid hov.
Vid framföranden, tog de oftast hjälp av trummor samt stränginstrument som de hade i bakgrunden.

Under Antiken, i Grekland, så firade man dessutom med stora festligheter då våren kom.
Man inbillade sig att dåvarande vinguden Dionysos, seglade in från Egiska havet, och därför byggdes det en stor arena i Aten till Dionysos ära.
I denna heliga arena, så utfördes det ofta körsånger, en massa dans samt sångtävlingar.

Vi får även inte glömma, att det är under Antiken som de  tre grundläggande klassiska litteraturgenrerna uppstod. Det är alltså de kända Epiken, Lyriken samt Dramatiken.
Med Epik menas berättar litteratur.
Lyrik är en mer subjektiv beskrivning ur en enskild människas perspektiv.
Och sist men inte minst, Dramatik är avsedd att framföras med skådespeleri och är inte lika ordagrannt.

Sen får vi även inte glömma att nämna vår kära vän Pythagoras, som idag har hjälpt oss med den mattematik vi använder. Pythagoras levde under Antiken och var den första som bevisade satsen. Satsen är en av matematikens mest kända bland den breda allmänheten.

Pythagoras sats anger sambandet mellan sidorna i en rätvinklig triangel.

Dagens fråga; Vad hade Pythagoras för religion?

Vi hoppas hjärtligen att ni tyckt detta stycke varit en bra början på våra ”typiska drag för Antiken”, och att ni fått er lite viktig information. Härnäst kommer det även att bjudas på en påföljd utav detta inlägg, där ni kommer få läsa mer om vad som var typiskt för vår valda tidsperiod. Jag tackar för mig, och lämnar er i Dilnias goda händer, i nästa inlägg.

På återseende våra vänner.
Och kom ihåg, att minnen lever vidare.