Vården samt omsorgen under antiken

Vi välkomnar er hit idag, till vårat sista inlägg här i den antika bloggen.
Dagens inlägg skall handla om hur människan valde att omsorgen skulle se ut bland dåtidens befolkning.

Under den Antika tidsperioden, så är det uppenbart att den vård och hälsa som vi har idag inte var den samma som då. Utvecklingen har ökat och människan idag är inte lika instängd och fastställd på en enda "tro".
Med en enda "tro" vill jag utforma meningen till att under antiken så fanns inte de läkemedel som vi har idag, utan då trodde man på att vatten var den enda lösningen till uppfriskande. Naturen var det ända dom hade att gå från, med naturens hjälp byggde de även upp sin hälsa.

Det sorliga är dock att omvårdnaden utav människan var väldigt orättvist upplagd.
Det som aldrig skulle kunna hända i dagens samhälle, här i Sverige, det var helt naturligt då.
Männen hade makten, de styrde över allting i stort sett. De var även mycket mer värda än vad kvinnorna var under denna tid. Männen var de som hade hand om ekonomin, de ärvde familjens ägodelar, medan kvinnorna stod med tomma händer. Man kan säga att de inte ens ägde sin egen kropp.
För i en flickas unga ålder, så var det fadern som bestämde hennes alla steg. Det var inte normalt för en flicka att få gå någon skolutbildning, eller ens gå så långt ifrån hemmet. Nej, det var mannen/sonen som fick all frihet och respekt. För kvinnans liv under antiken, var helt enkelt hemmet. Hemmets sysslor, virka, laga mat osv.

Det kunde även hända att om ett föräldrapar fick en oönskad flicka vid födseln, så kunde fadern bestämma att sätta ut henne i skogen och låta henne dö.
För under den tiden så var ju att få en son det som var det viktigaste för familjen, pga. arvet som skulle föras vidare.

Redan som en ung 13 årig flicka kunde ens fader gifta bort sin dotter till en äldre man, hon hade inget att säga till om utan helt enkelt bara acceptera situationen. Därför var det sällan äkta kärlek ägde rum under Antiken. Och där fortsatte förstås kvinnans tysthet och "slaveri" i livet, om jag nu får kalla det så. För även hos mannen skulle hon tiga.

Då kan vi ställa oss frågan, fanns det glädje under kvinnans liv? Fanns det lycka?
Slog deras hjärta för kärleken till livet, eller för strävan om att klara av livet?
Hälsan var uppenbart inte i ett så bra tillstånd hos det kvinnliga könet…

Jag vill svara lite kort med att jag är glad för det samhälle vi har i dagens läge. Jag påstår inte att allting är frid å fröjd här på vår jord och att det absolut inte förekommer några orättvisor. För orättvisor kommer det alltid finnas då människan har olika tycken samt värderingar. Men vi kan skatta oss lyckliga för att det i alla fall inte råder någon diktatur över kvinnorna här i Sverige. Vi är fria, vi har vår rösträtt, vi har vår rätt till utbildning, jobb osv. Och idag är det mycket sällsynt att det inte finns någon kärlek mellan ett par som valt att leva ihop.

För oss så är det uppenbart och en självklarhet att vi ska ha det så bra som i har det, men sanningen är att många miljontals kvinnor har fått lida och gått igenom mycket, för att vi idag har den frihet vi har.

Att skriva detta inlägg har gett oss en tankeställare, och vi hoppas att även ni tänker på hur mycket makt vi har och att vi kan vara med och påverka det mesta här omkring.
Man skall självklart alltid sträva till det bättre, men kom ihåg att man inte ska glömma bort det bra vi har, så vi inte går miste om det..

Vi tackar för denna tid vi haft på bloggen, och avslutar med att kunskap ger dig möjligheter, kunskap ger dig makt. Man skall aldrig tappa hoppet, för finns det ett hopp inom en, så finns det styrka till att vilja förändra.

Kärlek och respekt.